Nu öppnar jag första luckan i låtskafferiet!
Morgon (Älskade, kom) är en visa som handlar om tillit.
Våren 1995 hade jag och mina två barn flyttat till en jättelägenhet på Skeppargatan i Stockholm. Vi kom från 60 kvadratmeter och nu fick vi mer än dubbelt så mycket utrymme.
På sjätte våningen. Nu kunde vi se himlen. Morgonsolen strömmade in genom fönstren åt gårdssidan, och från fönstren åt gatsidan kunde vi se solen gå ner. Det var luft och ljus och rum. Så mycket nytt som kunde börja nu, så mycket rymd! Alla tankar blev också ljusa och luftiga, dom virvlade runt och vi kunde inte sluta dansa, spela och springa och leka.
Jag minns så väl hur lätt om hjärtat jag var, och just den här melodin och texten fångade mig, en dag när jag satt i den där stora lägenheten vid pianot och klinkade lite planlöst. Jag fick fatt i ett papper någonstans och skrev ner orden, och harmonierna kom nästan av sig själva. Jag var mycket lycklig.
1997 hamnade den på min allra första inspelning, en ep med tre visor som jag skickade runt till skivbolag och radio och tidningar. Inte fick jag någon större uppmärksamhet, men välvilliga och berömmande ord från skivbolagen i alla fall. Och efter min scendebut som singer/songwriter sjöng jag den ofta live.
Jag har alltid sett en John Bauer-teckning i huvudet när jag sjungit den här visan. Och det är också så jag har försökt förklara för de musiker jag jobbat med hur jag vill att den ska låta. Någon sådan bild har jag inte i mitt eget arkiv. Men vårbilden från sommartorpet är inte så dum den heller.
Från början har den haft två alternativa titlar: Morgon och Älskade, kom. Det är främst den senare jag använt. Men här tycker jag att båda får vara med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar