Lucka 24

Så har det blivit julafton - och dags att öppna lucka 24 i julskafferiet.

Snöänglar är en annorlunda julsång. Det säger i alla fall Liv Kreken, som har skrivit visan. I original heter den Snøenglar*, och 2007 skrev jag den svenska texten.

Jag hade hört visan första gången i början av november 2006, när Liv spelade den på ett nordiskt vismöte på Särö. Och precis som alla andra som var där föll jag för  berättelsen och den fina melodin. Några veckor senare firade Samfundet Visan Vänner sitt 70-årsjubileum i Stockholm. En hel del av gästerna kom från grannländerna, och Liv var där - och sjöng Snøenglar. På plats var också trubaduren Ivan Dittmer, och efter Livs sång vände han sig till mig och sa:
- Den där vill jag att du ska sjunga! Jag ska ordna med en svensk text.

I början av september 2007 befann jag mig i Almunecar på den spanska sydkusten. Jag hade blivit tilldelad två veckor i SKAPs medlemslägenhet - om det har jag redan berättat en del i lucka 19. Lägenheten hade många finesser - en stor terrass, fullt utrustat kök, det fanns inspelningsutrustning och en nylonsträngad gitarr och ett keyboard. Men det fanns ingen wifi. Eller inte någon egen - men om man satte sig längst fram, längst till vänster på solterrassen gick det att koppla upp sig på ett trådlöst nätverk med hyfsad signalstyrka. Men bara just där.  Eftersom just den platsen badade i sol från morgon till kväll blev mitt surfande begränsat till kvällstid.

En kväll hade jag fått ett mail från Ivan Dittmer. Han ursäktade sig för att det tagit så lång tid, men nu hade han i alla fall fått ett förslag till översättning av Snöänglar från en god vän. Han bifogade texten och bad mig titta på den. I ärlighetens namn ska jag säga att jag inte tänkt så mycket på projektet - jag hade haft så mycket annat att göra under året med mitt eget debutalbum och promotion och konserter och repetitioner att det fallit i glömska.  Men nu blev jag nyfiken, och tittade på den bifogade texten och jämförde den med originaltexten som också fanns med. Det Ivan skickat var mer en råöversättning, en textskiss, och jag satte igång med att smaka på orden och fila på formuleringarna. Jag mailade också till Liv, för det var flera ord som jag behövde få förklaring på. Till exempel, vad betyder Sølvgutter**, som i originaltexten sjunger in julen? I textskissen var ordet översatt till stjärngossar, men den bilden fick jag inte riktigt ihop i mitt huvud.

Det var en rolig och smått surrealistisk upplevelse, att sitta på en terrass i soliga Spanien och höra vågorna slå mot stranden samtidigt som jag skrev om snö och mörker och stjärnor och jul uppe i Norden. Efter ett par dagar tyckte jag att jag hade fått till en acceptabel text, och mailade den till Liv som godkände den.

Under arbetet med texten hade jag fäst mig så vid visan att jag tog upp den på min egen repertoar och sjöng den på olika konserter, och 2008 när jag började planera mitt nästa album bad jag att få spela in den. Snöänglar släpptes som singel i december 2008, och sedan fick den vara med på soloalbum nummer två, "Vem som helst". Det är den inspelningen du hör här. Medverkande musiker är Per Rosenius på flygel, Gunnar Nordén på gitarrer och keyboard, Bosse Bjerkerot på bas och Mats Persson på trummor. Producent: Gunnar Nordén.

Snöänglar är en annorlunda julsång. Samtidigt är det en av de mest självklara julsångerna jag vet. Och smått genialisk i sin idé till berättelse. För mig berättar den vad julen egentligen handlar om: Ljus, glädje och gemenskap och närhet. Den berättar om det mirakel som ett nytt liv innebär.

God Jul!

*) Vill du lyssna på Livs egen version hittar du den här.

**) Sølvguttene är Norges mest kända gosskör, som varje julaftonseftermiddag traditionsenligt sjunger in julen i Oslo Domkyrka. I min översättning har "Sølvgutter" ersatts med "en kör".